fem, cinco, fünf, пять, five... freaking years!
Här sitter vi nu F-E-M lååånga år har gått med bloggen. FEM!! Helt sinnes!!!
..jag vet egentligen inte varför jag bloggar, jag antar att det är för att jag tycker att det är kul att skriva, döda lite kreativitet sådär på kvällskvisten. När jag var i sjuårs åldern skrev jag dagbok, eller skrev och skrev ritade mest hjärtan och skrev Westlife, BSB I Love U osv och lite andra obegripliga texter.. när jag blev tvåsiffrig började jag skriva massa låtexter som jag tvingade alla jag kände, och alla jag inte kände, att läsa. Sen var alla tvungna att ge ett utlåtande.. och jag fick bara hopknölade papperslappar tillbaka. Sen blev jag fjorton år, å jag ni hajjar, då gjorde jag andra saker..
Det var först när jag fick den här bloggen jag började skriva igen, men de var bara för mig själv. Försökte nog ta lite revanch för alla ihopknölade papper, jag har fått kastade in my face.. Haha! Sen tror jag att jag råkade lägga ut länken på ett dagboksinlägg på min playahead en kall januari dag för fem år sedan, och fick allt fler besökare. Efter några dagar insåg jag att alla fick ta del av min vardag. Vem som hels av mina kompisar kunde lätt kolla vad jag gjorde ”nu förtiden”, utan att göra väsen av sig. Svar och frågor som jag också skulle vilja ha fri tillgång till, så jag tog bort länken direkt, men då va det redan försent..
Mitt mål är inte, och har aldrig varit att maxa antal läsare. Jag skulle gärna se att det minskade något. Åtminstone den där svårdefinierade läsare, som aldrig.. aldrig i livet, inte ens pyttelite, inte ens i smyg, kan erkänna att de läser. De där jag inte har en blekaste aning om vilka de är. Känner jag dig? Eller du mig? eller inte alls?!.. Absolut står jag för allt craaap jag skriver i den här bloggen, men jag skulle nog inte vilja ha högläsning inför alla jag känner, att bjuda in sin vardag för okända människor är generöst och det skulle vara kul om flera gjorde det.
..och frågan är om jag kommer att skämmas lika mycket när jag tittar tillbaka på den här bloggen om några år som jag gör när jag öppnar min dagbok från 1999, eller bara tittar tillbaka fem år på vad jag skrev i början. Det vill säga om bloggen fortfarande finns kvar ..kommer jag då hånskratta åt mig själv? och det jag just skrivit.
The O word!
O-TRÄNAD O-BLOGGAD O-ORGANISERAD är ord som passar mig som handen i handsken de senaste dagarna. Så fort jag börjar jobba igen från den obefintliga julledigheten kom jag in i ett floooow och då & då kommer det perioder när allt, precis allt kör ihop sig på samma gång! ..Otrevligt!
Det känns som jag inte riktigt hinner med. Jag skulle behöva 4 timmar till per dag & anställa lite folk som kan göra ditten och datten, hjälpa mig att sköta mitt liv.. En personlig tränare, en personlig assistent, en kock, ett hembiträde & en finansiär som ger allihopa lön..
Vi kan väl ha en liten deal, som ett nyårslöfte tycker jag. Att ta bort O orden i mitt liv.. Jag ska jag bli tränad, blogga, & organiserad! Haha vem försöker jag lura..
tjugohundratio finito!
Cookalong
Give love..
Jag är helt slut har varit på stan och letat julklappar: Mår illa, fryser tar ett djupt andetag och lämnar snön utanför när butikernas dörrar slår igen bakom mig! Jag hittar ingenting!.. ingenting är tillräckligt bra.. Hatar att handla för att jag måste. Hittar jag något som jag tycker passar köper jag det direkt vare det sig är en vanlig grå måndag, högsommar, födelsedag eller självaste julafton.. Just nu känns julafton som ett stort måste, julklappar hit och julklappar dit yadaah yadaa. Jag tycker inte julklappar är ett tecken på att man tycker om någon, utan man gör det för att man just måste och ett måste är inte kärlek..
För ett tid sedan slutade en person på mitt jobb och innan han gick hade han ett litet tal till sina närmaste vänner.. Jag blev så berörd inte bara för de fina orden till mig utan för att han tog sig tiden och verkligen pratade från hjärtat. Det berörde verkligen! Jag har svårt att tro att någon julklapp på julafton kommer att betyda mer än fina ord..
Jag kommer inte köpa mycket julklappar i år, och jag vill inte ha några heller. Det enda jag önskar är att få spendera tid med underbara familj, mina nära och kära och att alla i min närhet mår bra och att alla får hålla sig friska.. För man inser inte vad man har förens man förlorat det. Jag har haft det skonsamt och inte varit med om mycket tråkigheter i mitt liv, min familj är underbar, jag har inte förlorat någon, heller inte berörts någon allvarlig sjukdom eller mått dåligt. Men jag har kompisar, vars lycka inte kan köpas för varken julklappar eller pengar..
God Jul alla jag känner, har känt och kommer att lära känna. God jul alla jag älskar, har älskar och kommer att älska. Ta hand om varandra! Nu ska jag fortsätta med mitt julbak! Puss & Kraaam!
19 December
crazy days
Ligger och kollar på min svenska favoritserie skärdgårdsdoktorn, älskar skärdgården det är så mysigt, jag blir lugn av att se det, och på något konstigt sätt lyckas jag alltid somna. Det går för runt nu, jobbet avlöser sängen, jag har no life! Längtar efter ledighet & julmyyss!
..ska för en gångs skull lägga fram kläder till imorgon, jag har ett jobb som innebär att jag bör preppa mina kläder dagen innan 340 dagar om året men är bara ready to go 4 dagar om året. Resterande dagar brukar det vara kaos på morgonen, en maska i strumpbyxorna här och en fläck på kavajen där. Vill fixa håret också, helst brunt men jag är för feg.. Vill inte vara blond länger men i finansbranchen är det en klar fördel, man har så låga förväntntningar att det lätt att imponera. Men just nu är jag bara så himla less på mitt hår får köra knut imorgon orkar inte vara fixig..
Frågade killarna på mitt jobb här om dagen vad de tyckte om mitt uppsatta hår i en knut en kille va så söt, han sa att jag skulle passa i allt, och bet sig i läppen tills blodet sprutade..
Hej mina bloggvänner..
Det var ett tag sen sist, jag är usel på det här! Ingen i min bekantskapskrets har koolat vippen, jag har heller inte insjuknat i denguefeber. Jag har bara varit helt fokuserad på att äta lussebullar och titta på julfilmer de senaste två dagarna, sånt som händer, inget konstigare än att folk tar ut sina 27 semesterberättigade dagar.. Vilket jag också har hunnit med att göra, i ett regnigt Thailand. Men nu är jag back on track i snöstormen.. & kallt som fan är det ute så use those långkallingar imorrn i'm telling you!!
pure evil
Vetnivad här om dagen var jag på en aw efter jobbet, vi satt och snacka skit som vanligt. Sen kom en utländsk kille fram och fråga efter vägen till East på engelska. Efter som alla mina vänner är gentlements gestikulerar de och visar killen vägen och han är försvinner lika snabbt som han dök upp. Någon minut senare kommer Martin på att hans mobil är poff gone! Ha!! Vi gick på de absolut äldsssta tricket i boken. Han böjde sig helt enkelt rakt över bordet och bara tog mobilen när vi visade vägen..
Imorrn är det fredag och halvdag, såå nice! Å...nu är nog nagerlacket torrt!
Sweet sweet sunday
Planerna för gårdags kvällen var att stanna hemma.. Sen ringer telefonen och Malin snacka sönder mig totalt. Förstår inte vart kvällen tog vägen men plötsligt var klockan 04. Vaknade i morse kl 10 av att jag hade en fågel i lägenheten, har ingen aning om hur den kom in men jag fick ut den tillslut. Nu sitter jag här i mina duntofflor ser på tv och dricker cola direkt ur tvålitersflaskan, det är klass på mig!
Ska göra mig iordning snart och gå på visningar med en kompis. Ikväll ska jag på fotboll, min söta kusin ska spela final i svenska cupen, GO DIF sen ska vi ha söndagsmiddag, myyss!
Lördag
Sitter jag och funderar på vad jag ska göra ikväll, har blivit bjuden på 27 års drinkbjudning, men jag orkar inte gå. Jag har blivit terrad på mobilen att jag ska med ut, men jag orkar inte gå. Jag förstår inte vad som har hänt med mig, somnar som en klubbad säl vid elva tiden varje dag och helger är inget undantag. Jag har gått från party till oparty och blivit grym på utbudet av juice och te märken. Stockholms drinkutbud ska vi inte tala om, det existerar inte för mig längre, att vara bakis är så sällsynt att det nästan blir en högtid när de inträffar..
Nu ska jag ner på stan och leta efter mössa, fleesfoder till mina stövlar och en bikini, får se hur jag lyckas med de sistnämnda.. Här om dagen gjorde jag ett tappert försök. När jag var inne på Åhlens hittade jag en guldig liten söt bikini som skrek mitt namn. Men efter en minut i provrummet insåg jag att det inte finns en chans att jag kommer sätta på mig den, å som om det inte vore nog med det, ringde en kille från SATS när jag var på väg hem och undrar vart jag är.. det undrar nog min lilla guldiga bikini också..
Puss å kram ses på stan!