kamoflerade blåmärken
Jag tror jag dör. Jag fasnade med min 11cm klack i något oklart inne på Avalons hotell lobby. En intiiiim damm undersökning han jag i alla fall med (de har bra städerskor här) det var det enda positiva på kvällen. Men vafan I still looking good in my animal skin!
Nowdays
Var uppe kl 5 imorse och det var reda rama döden. Smartis som jag är packade jag inte igår kväll, så jag fick gå upp tidigare och ta tag i det när hjärnan är tilt error. Nu låter det som om jag är påväg på en flaschig semester till ett flaschigt resemål. Men eehhhneeejj, jag ska till Göteborg på jobb. Jag kommer att byta ut översvämningarna i Stockholm mot världens största utomhuspool i Göteborg i en hel vecka, jag tror jag dör, tur att traktamente finns..
Sitter på tåget och har tillbringat aldeless för mycket tid till att åka x2000 baklänges med en näve lösgodis i käften (vilket resulterar i att jag mår illa). Lyssnar på Jesse Mccartney äter något som ska liknar frukost, organiserar mina en miljard bilder och internetar, såklart. Min väska väger i nätta svängar min egen vikt och det ös regnar det ute, vilket heller inte är sådär super duperbra om man tar en liten titt i min elefant väska... Inte en endaste tjocktröja så långt ögat kan nå.. Nu är jag trött på det här vill ha sommar igen!
Remember, breath
Nivet, blondinvittsen om blondinen som går till frisören och ber om en klippning. Som har ett par hörlurar på sig och förklarar att hon verkligen inte kan ta av sig dem. Frisören försökte så gott det går men trasslar in sig och tar av henne hörlurarna. Blondinen faller pladask, död på golvet. Frisören blir chockad, och vet inte riktigt vad han ska ta sig till. Så han satter lurarna i öronen och lyssnar: ..Andas in.. andas ut, andas in, andas ut..
Tråkig story, men i alla fall. Jag såg just att Lindsay Lohan har en ny tatuering, och då kom jag och tänka på blondinen som var för dum för att andas på egen hand.. Fast lindsay är ju smart, hon har ju löst saken på ett mycket enklare sätt..
jagtyckerhotmailärsämst
Jag blir galen, min mail har klarat sig utan ett enda litet spam. Tills nu.. den här veckan har det fullkomligt pumpat ut viagra mail och piller för att förstora en kroppsdel jag inte äger.. ser jag ut som en 80 åring med erektionsproblem? Pppffff
svartvitt med mobilen
Har lämnat båten på varv och ätit vofflor på dalarö, det är verkligen dött här nu. Men så träffa jag adam som gick i min pararelklass i gymnasiet som också har landställe här. Men han hoppade av skolan och åkte till england med en kul karriärs attityd, vi börja prata sommarjobb och då tystnade han som en liten lamm unge. Nu är jag ute på vattnet igen påväg hem till stan jag fryser och vill bara ligga hemma och titta på film.
att leka i dimma
Dimman silar bort morgonens gäspning. Sommarn sakta tystna.
Nu har dimman bestämmt sig, den är som en vit häxa.
Sommarn är borta nu, det är den verkligen..
One of those days
Igår var jag hemma hos min nyfunna vän. Vi hade köpt olika drinkmix material och blandade drinkar.
Väldigt bra tyckte alla, men så fick det sina konsekvenser.. Drömde om lokas hälsokällare och vaknar på direkten av att jag håller på att avlida av törst, vha vha vhaaaateeen. Så idag har jag bara catchat up med massa flossssy mat och sett repriser på tv. Ibland krävs det verkligen inte mycket.
tandis
Klockan 15 infann jag mig hos tandläkaren då jag de senaste dagarna trott att jag haft hål i faanskapet, och måste amputera bort tandhelvettet. Typ tandvärk med andra ord.. sen gångrar ni det med 54. Så vet ni vart min smärttröskel ligger. Min "tandläkare", Johan, som skulle göra underverk, hade typ hittat sitt tandläkar-leg i ett kellogs cornflakes paket och hans hjälpreda (vars namn jag riskerar att stava fel på så jag låter bli att ens försöka) var inte bättre hon. Hon tryckte in plåtbitar i min käft så mina mungipor sprack ner till hakan kändes det som. Nära att det kom åt kräkrelflexerna så jag skulle spytt över Johan.
Jag tänkte inte så mycket på hur vi skulle få ut plåtbitarna utan tänkte mest på hur många som haft den där metallbiten i munnen, det slog mig då jag såg bitmärkena. Men jag glömde snabbt bort det när han tryckte in en spruta i min mun.. (jag är livrädd för sprutor) men okej tänkte jag, jag gör vad som helst bara jag slipper att springa och bita i kökshanduken efter varje tugga (som jag har gjort de senaste dagarna). Tio minuter senare konstaterade en icke-nerspydd tandläkare att jag måste sluta äta upp daglivs hela förråd med godis å, yada yada yadaa. Vi hade våra moments, han tyckte uppenbarligen inte om mig (vilket han borde göra eftersom han tjänar stor cash på mig). Tydligen var det så uuurgent att jag måste porta mig från godis affären snarast, redan idag.
När jag låg där i stolen och var jag lite suris för jag kände mig inte alls bedövad. Men nu mina kära vänner är jag annat än bedövad. Jag är förlamad har dreggel överallt och kan inte prata så till alla som tänkt ringa mig under den närmaste tiden, gör det inte skicka sms! Det var egentligen bara den sista meningen jag hade att säga, men de blidde några 1000 ord längre, nivet när man inte varken kan äta eller prata har jag ju inte så mycket annat för mig så då måste man skriva av sig. Nu sitter jag och funderar på vad jag ska göra ikväll när jag varken kan eller får äta godis, mitt liv är typ förstört!Trodde alla glodde på mig på väg hem för en positiv anledning. Men nu vet jag att så inte alls var fallet, det var dregglets fel..
knappar
